Lakritskillen har tjuvlyssnat

-Mormor, jag hörde er nog, eller åtminstone så hörde jag matte då hon pratade med dig i den där manicken som heter telefon.

Hörde er nog! Ni pratade om mig.

Matte pratade om Lillhusses födelsedagskalas, då jag var lite exalterad en stund då ni alla i stora flocken och några till kom. Dig hade jag redan hälsat på men så var det ju så många andra också som jag ville hälsa på.

Matte sa åt mig att lugna mig lite till alla hade kommit in ordentligt. Ett av mattes kullsyskons valp, som är van vid min kusin….alltså:

…..som ivrigt hoppar på alla, så han tyckte visst att jag var duktig som inte alls hoppar upp på någon.

Det har matte lärt mig att man inte får göra och då gör jag såklart inte det. Men jag vill ju hälsa på alla så jag är omkring deras ben då de kommer och viftar på svansen i glädje.

Kullsyskonets valp berömde mig för att vara en duktig hund. Alltid mysigt. Fast jag förstod inte riktigt varför men det gjorde inget. Roligt att vara omtyckt.

Hörde när matte pratade med mormor i den där manicken, hon fnissade lite och sa (om mig) att han fattade väl ingenting då matte sa åt mig att vänta med att hälsa på alla, samtidigt som kullsyskonets valp berömde mig (för att jag inte hoppar på någon).

Och då mormor, …….då hörde jag vad du sa, du sa:

– spelar absolut ingen roll, han (om mig) vet i alla fall att det alltid är mattes (och mormors) ord som gäller!

Tack mormor, du sa precis som det är. Matte höll också med om det!

Om surridurr

Tankar om stort och smått, huller om buller
Det här inlägget postades i Dagens tankar, Lakritskillen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s