Skolavslutningar

Då jag pratade med sonen om skolavslutningar, så kom jag att tänka på mina egna skolavslutningar långt tillbaka i tiden.

På lågstadiet var kristendom ett skolämne (!!!) och skolavslutning först på skolan för att sedan gå till kyrkan och fortsätta skolavslutningen där.

Inget minne alls vad som sas, eventuellt sjöngs därinne. Minns bara promenaden dit. Säkert var det en präst som pratade en massa dötrist, eftersom jag inte ens minns det.

Lyckligtvis är sånt här inte tillåtet längre. Kristendomsundervisning förekommer inte längre, är utbytt till religionsundervisning. Vid skolavslutningstider blir det alltid lite prat igen om ifall skolavslutningar ska få förekomma i kyrkor eller inte.

Min åsikt är att de KAN vara i kyrkor men utan prat om kristendom, utan psalmer förutom ”Den blomstertid nu kommer”. Och då bör skolavslutningarna ibland vara i kyrkor, ibland i moskeer t ex – med samma förutsättningar.

Men nu finns kyrkor som inte längre tar emot skolavslutningsbarn om de inte tillåts föra ut sitt budskap. Fånigt tycker jag. Men visst accepterar jag det. Nu när kyrkan äntligen inte längre hänger ihop med staten.

Och egentligen, vad spelar det för roll att barnen inte är i kyrkan på skolavslutning?Mina barn har inte haft några skolavslutningar i någon kyrka.

Sonen berättade att hustrun blivit ombedd att komma till en liten kyrka på skolavslutningen. Hon är musiker. Kantorn i den här lilla kyrkan kunde inte riktigt få till de sånger den lilla skolan skulle ha i den lilla kyrkan. Han kunde inte dom sångerna såsom han kunde psalmerna. Och det kan man ju förstå. Så dom lejde in sonhustrun att hjälpa till med musiken på skolavslutningen.

Alla religiösa symboler som finns i kyrkan utsätts ju barnen för ändå. Men jag tycker att kyrkor kan vara kulturhistoriska byggnader. Så barnen kan se alla dessa symboler på samma sätt som de kan se på en konstutställning.

Om surridurr

Tankar om stort och smått, huller om buller
Det här inlägget postades i Dagens tankar. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Skolavslutningar

  1. Ama de casa skriver:

    Jag tycker att det ska vara skolavslutningar i kyrkorna – ja, då används dom till NÅT vettigt i alla fall 😉
    Det hette kristendomskunskap även när jag gick på lågstadiet, men sen byttes det ut mot religionskunskap redan på mellanstadiet tror jag.

    • surridurr skriver:

      Se där, vi är kanske jämnåriga. Tror det var fr årskurs 4 vi slapp kristendomsundervisningen. Jag har aldrig saknat avslutningar i kyrkan eftersom det bara var i lågstadiet, mina barn har aldrig haft skolavslutning i någon kyrka, men jag har inget emot att skolavslutningar är i kyrkor, moskeeér och vad det nu kan vara – så länge inga präster eller liknande pratar något om dens tro, psalmer eller liknande förekommer. Många skolor kan dessutom vara för trånga för att få plats med alla anhöriga som kommer till skolorna på avslutning.
      Kram

  2. Anki skriver:

    Jag är så gammal att jag gick i skolan även på lördagar de första åren – och till varje lördag skulle vi lära oss en ny psalm! På flickskolan blev det istället religionsundervisning … och vi fick lära oss att det fanns annat än kristendom …
    Skolavslutningarna i folkskolan, klass 1-6 var alltid i klassrummet – ja, jag minns det så i alla fall … flickskolans avslutningar var i en kyrka och gymnasiets också. Var tvungen att tänka efter hur det var på sönernas avslutningar … och de hade i kyrkan under lågstadiet … men i mellan och högstadiet var det utomhus vid solsken och i gymnastiksalen vid regn … och barnbarnens har hittills alltid varit i slottsparken vid Lövstad slott …
    Personligen tycker jag inte det spelar så stor roll VAR de hålls, bara ingen försöker pådyvla någon något religiöst trams …
    Kram

    • surridurr skriver:

      Håller helt med dig. Många skolor kan vara så små att de har svårt att få plats med alla anhöriga som kommer på avslutning. Jag gick också i skolan på lördagar i början. Kan det ha varit 1-2 år? Men då var det inte vanliga lektioner utan rolig timme som egentligen borde ha helat roliga timmar. Men flickskola…….tror faktiskt inte det fanns flick respektive pojkklasser här.
      Kram

      • Anki skriver:

        Flickor gick Kommunal flickskola i 4 år för att kunna söka in på gymnasiet – 5 år för att få Flickskoleexamen – jag gick 4 och sen gymnasiet. Pojkar gick 3 år på realskola för Realexamen och kunde då söka till gymnasiet …

      • surridurr skriver:

        Men nu fattar jag inte riktigt. 3 år i lågstadiet? 4 år ”mellanstadiet” ? Alltså 7 års skolgång innan gymnasiet. Vi var alla tvungna att gå 9 år innan gymnasiet.
        Måste kolla med syrran igen, som är några år äldre än mig. Hon gick i realskolan och den var blandad för både tjejer och killar. Men så ändrades det och gymnasiereformen infördes. Sånt här tycker jag är intressant och vill veta mer om. Dessutom ifall det var på olika sätt i landet.
        Kram

  3. Anki skriver:

    Nu måste jag nog reda ut detta! Först 6 år i folkskola, sen 4 år i flickskola eller 3 år realskola för pojkar – SEN gymnasiet …

    • surridurr skriver:

      Aha, tack för förklaringen. Fast det är svårt att förstå att 6-årig folkskola var för både flickor och pojkar. Likaså gymnasiet. Men INTE de 3/4 åren däremellan!! Vet du om det rent innehållsmässigt var skillnad mellan flick- och realskolan? Det undrar nyfikna jag.
      Kram

      • Anki skriver:

        Så här ett halvt sekel senare så verkar det knäppt, men så var det.
        Flickskolan var mer inriktad på att göra kvinnor av flickorna … hushållslära – städa, tvätta, stryka , lappa, laga …, matlagning, slöjd(!!) och som språkval var det helst franska! och på musiklektionerna skulle vi spela piano 🙂
        Nu var jag nog lite kategorisk, men flickor skulle ju bli hemmafruar på den tiden! Vad pojkarna gjorde vet jag inte, men de hade inte syslöjd!
        Kram

      • surridurr skriver:

        Jisses. Borde ha varit kriminellt även på den tiden. Suck. Franskan då, varför skulle den vara bra? För att klara att läsa recept ur franska kokböcker? Jag föddes 1956, syrran 1951 och då var det ju inte så här knasigt. KAN det oxå ha varit olika på olika platser i landet? Tack för att du delar med dig om detta. Intressant!

      • Anki skriver:

        Jag och din syster är lika gamla … och jag tror det kunde skilja i olika städer/ kommuner …
        Franskan var inte obligatorisk som engelskan – och jag tror att även tyskan var det – men franskan var önskvärd att unga damer lärde sig … haha … som om det vore på 1800-talet!

      • surridurr skriver:

        Jamen exakt. Syrrans realskola innehöll alla de ämnen som hör skolan till och det var både tjejer och killar blandat som i vilken klass som helst. Så uppenbarligen var det annorlunda i landets skolor beroende på var man bodde!! Hade jag heller ingen aning om. Som sagt intressant att veta.
        Den nuvarande gymnasieutbildningen ingick i realskolan för henne. Men då hon gått ett år av den utbildningen kom gymnasiereformen. Vilket gjorde att de började om från början igen med gymnasieutbildningen. Och fick nya klasskompisar som var ett år yngre. Och det blev fler linjer/program att välja bland, så de i hennes klass hade efter ett års ”gymnasiestudier” möjlighet att välja andra gymnasieutbildningar.
        Mina föräldrar tror jag hade 6 års skolundervisning. Pappa började läsa på Komvux som vuxen och läste upp till gymnasieskolan ut.
        Kram

      • Anki skriver:

        Tiderna förändras … ibland känner man sig nästan antik 😁🤔
        Kram

      • surridurr skriver:

        Ja så klart vi gör emellanåt, men vart efter dina barnbarn blir lite äldre ska du se att dom kommer tycka det är jätteroligt då du berättar om hur det var när du var barn, när du gick i skolan osv. Sånt är ändå roligt. Mina barnbarn tyckte det var jättespännande då jag berättade om då jag och en kompis som 10-åringar fick vara ute med cyklarna den natten då det slog om till högertrafik. Så lite trafik var det då😄🤗

  4. Lollo skriver:

    Intressant!
    Mina egna skolavslutningar har mest varit skolan. Någon gång har vi varit i kyrka.
    Mina barn har främst haft skolavslutning ute i det fria. Har inga egentliga åsikter kring var, men håller med om att de religiösa tongångarna inte hör till saken. Att nyttja en fin kyrka som lokal känns rätt okej, men man ska akta sig för vad som kommer ut i tal och sång. Det får gärna kännas andligt i bemärkelsen själsligt och högtidligt. Andlighet behöver ju inte ha med religion att göra över huvud taget.
    Jag minns mina egna skolavslutningar som starkt känslomässiga och ”andliga”. Det var lyckostunder som gick rejält på djupet när man lämnade skolan för att ta klivet ut i sommaren och en ledighet som kändes oändlig på den tiden man gick i grundskolan.

    Väldigt intressant att läsa kommentarerna. Fick lära mig lite här, och även bli påmind om hur det var en gång.

    Kram

    • surridurr skriver:

      Intressant ja. Men alla tycks vi vara ense om att avslutningarna kan vara i kyrkan UTAN något religiöst – men att avslutningarna inte måste vara där!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s