Lakritskillen om utrymme

Ibland mormor är det lite trångt. Som i mattes och min bädd. Matte är alltid snäll och klappar och kliar på mig. Kollar pälsen så inga fästingar finns där.

Det är jättemysigt. Gosar och busar. Till slut lägger jag mig på rygg så matte kan klia mig på magen. Visst är det härligt att vara voffis?

Så har det väl hänt någon gång att jag efter ryggläge, vänder till sidoläge och sträcker ut mig ordentligt efter mattes klappande/kliande…..och då jag sträcker mig ordentligt så gör jag ju det.

-Mormor, kan du förklara vad det är för fel med det? Varenda voffis sträcker väl ut sig ordentligt då och då? Så om en husse är ouppmärksam och ramlar ur bädden kan ju inte vara mitt fel, eller hur? Det tycker faktiskt inte matte heller. Hon blir väldigt glad och uppspelt då det händer! Tycker matte så, så gör jag det också. För matte vet bäst. Ja, om inte du då mormor, tycker annorunda!

Om surridurr

Tankar om stort och smått, huller om buller
Det här inlägget postades i Lakritskillen. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Lakritskillen om utrymme

  1. Ama de casa skriver:

    Haha! Klart att man måste få bre ut sig ordentligt emellanåt 😀

    • surridurr skriver:

      Ja…..och att få sträcka ut sina ben ordentligt. Husse får väl skaffa någon slags sängsäkerhetsbälte om han har lätt att trilla ut sängen!! Eller hur?
      Kram

  2. visst är det härligt att vara hund 🙂
    med en kärleksfull nära relation till en människa ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s