Rackartyg….

Tänkte på bloggvännen Ingrid som olovandes spelade på familjens grammofonspelare då hon som barn en liten stund blev lämnad ensam………..

Vad gjorde jag för rackartyg?

Nog kan man som barn komma på alla möjliga förbjudna saker att göra då föräldrarna inte ser.

Högst upp i det här gamla vackra huset bodde vi, mitt inne i den lilla, småstaden. Högst upp till höger ser ni ett staket. Däruppe fanns en uteplats, med panoramautsikt ut mot havet.

Bara någon gång ibland tog vi med oss en fikakorg och gick upp dit. Mamma var rädd för höjden (jissesamalia kan jag tänka idag……den höjden är väl ingenting jämfört med fjällen i sameland hon var van vid?). Jag fick inte ens ensam gå fram till räcket som ni ser på bild.

Det fanns en vindsvåning med lägenheternas förråd. I det gamla huset var man tvungen att från en korridor i huset gå upp för en stege för att komma till vindsvåningen. Och från vindsvåningen kan man ut på uteplatsen. Där var vi sommartid med en fikakorg då det hände något speciellt i småstaden.

SÅ VAR DET BUS PÅ GÅNG

Mamma skulle gå ner till livsmedelsbutiken och handla lite. Jag ville INTE följa med. Till slut gick mamma med på att lämna 5-åriga jag ensam hemma en kvart medan hon handlade.

Självklart gick jag till stegen upp till vinden och klättrade upp. Istället för att gå ut på uteplatsen gick jag på vinden och letade efter öppningsbara takfönster. Hittade ett. Med hjälp av någon möbel jag klättrade upp på, nådde jag takfönstret, kunde öppna det. Nyfiken som jag var lyckades jag ta mig upp på taket. Hade gympadojjor på mig. Gick omkring lite på taket. Klev neråt mot stuprännan och stupröret, kikade över kanten.

HUUU DET ILAR I HELA MIG BARA AV MINNET

Förstod att om jag ramlar ner här gör jag mig nog riktigt illa…….troligen tom dör. Och dö ville jag inte göra den dagen. Vilken jäkla tur jag hade gumpaskorna på, så jag fick fäste och kunde klättra upp till takfönstret/luckan igen och ta mig in! Skyndade mig ner till våran lägenhet, kastade in gympadojjorna i garderoben. Strax därpå kom mamma hem och frågade vad jag gjort sedan hon gick till affären. -Inget särskilt svarade jag!

ÄN IDAG kan jag ibland ”drömma mardrömmar” om – tänk om gympadojorna inte tagit så bra fäste på plåttaket som de gjorde. Tänk om jag hade gått ner en halvmeter till och satt foten på det rangliga stupröret! När tanken kommer så ilar det smärtsamt i hälar och vader. Tänk vad som hade kunnat hända…… På fotot ser man fem våningar med bostäder, eller hur? Ovanför den femte våningen är alltså vinden, som inte syns här på bild. Jag var alltså uppe och traskade på taket på sjätte våningen som 5-åring och kikade ner mot gatan nedanför…….

Höjdskräck Jotack då, den har jag absolut ärvt från min mamma. Men den fanns inte i mig förrän vuxen ålder.

Om surridurr

Tankar om stort och smått, huller om buller
Det här inlägget postades i Dagens tankar. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Rackartyg….

  1. Ingrid skriver:

    Där var du verkligen illa ute! Små femåriga flickor ska inte flänga omkring på hustaken.
    Jag kan kontra med en historia som min svärmor berättade. På Stenstugu byggdes en ny ladugård, stor och hög och fin (och det är de fortfarande) Åke var i 4-årsåldern och var givetvis med och hjälpte till. En dag när byggfolket satt inne och åt frukost ropade en av dem till. ”Nämen, titta där!” Alla tittade ut och där ute på taknocken på ladugården balanserade ett litet barn. Det var Åke! Tur att de fick ner honom oskadd, annars hade jag ju inte blivit gift.
    Kram, Ingrid

    • surridurr skriver:

      Fy farao vad läskigt! Fortfarande, de gånger jag tänker på taket där upp så ilar det och gör ont från hälarna uppåt i benen. Huvva! Har lite svårt för höga höjder. Kanske pga mitt ”äventyr” där uppe på taket.
      Kände Åke någon gång på samma sätt – om han nu själv mindes händelsen där uppe på taket?
      Kram

      • Ingrid skriver:

        Jag tror inte att han kände av det alls. Hans favoritställe när han skulle sola var uppe på taket, så några men av sin promenad på takåsen fick ha nog inte.
        Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s